To freelance on not to freelance...that's not the question at all!

För er som inte vet så har jag sedan en tid tillbaka mitt eget företag, Kom till punkt redaktörstjänst. Och som namnet antyder är tanken att jag ska hjälpa företag, främst förlag men i början utesluter jag ingen, och privatpersoner som behöver hjälp med språk och textrelaterade frågor. Gäsp säger du, skitkul säger jag!
 Det är korrläsning till ögonen går i korr...kors, språkgranskning och språkbearbetning.
Man skulle kunna beskriva det som att steg 1-3 och där språkbearbetning är det som går mest på djupet med en text. För den uppmärksamme så vill jag säga att jag är medveten om att användandet av begreppet: "...tanken är" betyder att jag inte gjort nåt än. It's true.

 Och däri ligger både svårigheten, möjligheten och anledningen till min nya roll som frilansande redaktör. Det är inte det att jag inte har något att jobba med när det kommer till företaget än, för det är en massa saker som ska ordnas; hemsida, visitkort, en logga kanske, mål och delmål, tjusiga pärmar till mitt skrivbord och den perfekta

koppen för eftermiddagsfikat.

I en perfekt värld så skulle jag få en fast anställning som redaktör imorgon, och leva lycklig resten av mina dagar. Men för att få jobb på ett förlag i nuläget måste man ha mer erfarenhet än knappt 3 månaders praktik. Som för övrigt var dom lyckligaste veckorna i mitt liv, men också dom sorgligaste för jag insåg hur alla kämpade med näbbar och klor för att få behålla sina vikariat. De fast anställda kändes som halvgudar, väldigt snälla, kloka och ödmjuka halvgudar.

 Det som stör mig mest just nu är att jag måste få det här yrket att funka för mig. Plan B kastades av i en främmande och illaluktande hamn för flera år sedan. Men passion är något jag uppskattar både hos mig själv och andra, det är inte alla som känner så inför sitt arbete. Luckily.

Getting close to my point now. Att vara egen företagare nu är mitt sätt att bryta erfarenhet-anställnings cykeln. Men jag ska erkänna att det är helt fruktansvärt skönt att vara sin egen chef, även om lönen är ett skämt. Jag tillämpar iallafall ett anpassat ledarskap, något man inte kan säga om flera av mina gamla chefer, ingen nämnd, ingen glömd.

På min att-göra-lista nu är att skaffa lite jobb, så löser det sig finemang sen. Right?
Har skrivit ner ett i det närmsaste obscent antal "bokevent" att gå på fram till jul. Måste bli en bättre nätverkare och minglare. Just nu blir det mest orddiarré när jag ska försöka pitcha mig själv. Måste öva på hisspitchen och sen lära mig ställa FRÅGOR till personen/personerna jag minglar med. Inser att när jag babblar som en livstilscoach på kanelen, kan det tolkas som bristande intresse av mina medmännsiskor. Men hur är det man säger nu, insikt är första steget till förbättring?

Och i den andan så lämnar jag er med en bild som illustrerar hur jag känner mig just nu. Som en liten nyutslagen körsbärsblomma på ett väldigt stort träd. Vill inte gå helt Disney-wakko på er men Mulans pappa (ni VET) berättade för Mulan att även om det är den sista blomman att slå ut så kanske den kommer bli den allra vackraste (läs: kreativa och begåvade). Let's hope so.